"Jaa, tänk vad tiden går fort" ... Tänkte jag börja med att skriva, som man alltid säger. Men istället för att börja på det sättet, skriver jag; fysjuttsingen vad roligt jag har haft det med härliga Tjossan dessa ynka tre månader! Visst har de tre månaderna gått väldigt fort, men tre månader är ingenting gentemot de år jag kommer spendera tillsammans med denna "kines".

Jag vet inte alls vart jag ska börja så, jag börjar med ett erkännande... Att tiden jag spenderat med henne har bara känts och blivit bättre och bättre för varje vecka. Det var ganska tufft i början, på det sättet att hon var yngre och mindre medveten än vad hon är idag. Jag fick till exempel springa efter henne som en polis var 10:de minut för att förhindra kiss och bajs-olyckor inomhus. Och när vi väl var utomhus ville hon oftast inte röra sig ur fläcken eftersom det var så kallt, -15-20 grader. På nätterna vaknade hon inte så ofta, men när hon väl gjorde det var det bara att pallra sig upp för att gå ut, eller så vaknade jag upp på morgonen och klev i kisspölar osv. Det var jobbigt eftersom det tog så mycket på krafterna. T är mer envis än vad jag är (då är det illa  ) så när vi var utomhus i iskylan gav hon sig nästan aldrig utan stod kvar på samma ställe.

MEN, jag/vi tog oss igenom den tiden och all träning och energi har gett resultat! Det är sånt slit man får räkna med helt enkelt. Hon är fantastisk, min lilla valp. Tjossan är på sätt och vis rumsren, hon förstår att det är ute man gör sina behov, och ställer sig vid dörren eller tittar på ett speciellt sätt på mig och säger "nu är det dags".. Haha. Men, problemet är alltså inte att hon inte förstår, utan det är att hon inte kan hålla sig. Det är därför det kan ske olyckor inomhus fortfarande, och då inträffar det oftast på något mjukt - säng, matta, hundbädd men än så länge (peppar peppar) inte på soffan!

 ♥

Tjossan och jag tränar vidare på diverse saker och för tillfället ligger lite fot-förgående på "schemat". Hon är otroooligt lättlärd, det är nästan så jag tror att jag har en mini-miniatyr Aussie bredvid mig. Vi får se hur mycket till lydnadsekipage det blir av oss, än så länge är det utställning som jag vet att vi kommer fortsätta med. Visst skulle det vara lite roligt att starta lk1 någon gång i framtiden, ja, bara som en rolig sak. Ett MH har jag alltid haft planer för att göra med min kines, så vi får se om jag, när hon är äldre, fortfarande tycker att det är något vi ska göra. Och en sak till, hon ska få spåra för första gången snart också.. Inget bestämt datum eller så, utan det måste bli snart, tycker jag! Hon verkar ha en bra näsa, "spår-näsa".. Alltså om hon känner vittring av något går nosen alla gånger ner i backen. Så det ska bli spännande att testa.

Jag tror det är viktigt att sätta upp lite mål, för att öka motivationen. Allt ger resultat, oavsett storleken på resultaten och det har jag märkt under dessa tre månader. Men att inte alltid sätta för höga mål kan nog också vara rätt bra, för att sedan inte bli besviken om man inte lyckas. Det krävs tid och övning oavsett vad man ger sig in på, så om man sätter mål som t.ex ett MVG eller ja, varför inte ett utställningschampionat så måste man inse att det krävs tid och energi. Allt fungerar inte som man vill på en gång, så ge aldrig upp, för det kommer ge resultat i slutändan! Kanske du inte lyckas med ditt mål, att få din hund till brukschampion, men kanske har du och din hund uppnått något annat mer värdefullt, ett bättre band till varandra t.ex Ni lär av varandra. Gå nu och krama om din hund ordentligt, om du har någon, och känn i hela din själ och hjärta att du och din hund uppnått något stort tillsammans. För det har ni, det lovar jag!♥

Och för att inte göra detta inlägg långtråkigt så ska jag avsluta nu, återkommer med 5 månaders vikt och höjd.. Vågar jag skriva ut det här måntro? "Rejäl tik" stod det ju i bedömningen efter utställningen, hihi... Oops, nu skäller Tjossan - undrar vad hon har hittat för spöke den här gången? Kan det vara papperskorgen?

Det är inte alltid så lätt att fånga henne på bild...

MONSTERVALP!!

Det är såhär vi oftast ser vildkinesen♥

Sparar lite bilder till nästa inlägg, hörs!!

 

calle

9 maj 2011 21:15

gud vad stor hon har blivit, måste få träffa henne igen snart! :D

 

Mamsen

9 maj 2011 22:36

Fina bilder och som vanligt jättefint & klokt skrivet:-)
Gull;-)

ps..jag tycker ni två är MINST lika envisa, så det så;-)))'Kramkram

http://www.bluewingfires.com

 

Bella, Madde o Kion

11 maj 2011 12:56

Är det en liten "kofösare" u har fått tag i? ;) ser minsan att hon nafsar toscan i hasorna :P

Hon verkar ha underbar attityd :D Kram

http://www.vovvarnaslya.bloggplatsen.se

 

Bella, Madde o Kion

11 maj 2011 13:09

Svar: Ja de ska bli riktigt spännande på lördag :D

Vad roligt då kommer vi ses där för vi ska absolut dit :D jag o anna försöker planera att ta med syskonen blå och komma o hälsa på er alla nån dag innan lägret också ;)

http://www.vovvarnaslya.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://rosegoldstrike.devote.se Besök oss gärna där!♥ ...

Hallå! Nu var det väldigt länge sedan jag skrev blogg, pinsamt... Men, nu är det ett nytt år som för med sig ny tid att spendera till bloggen - hoppas jag.. Tjossan fyllde ett år dem nionde december och jag tänkte sammanfatta hennes första år. Förber...

Bloggplatsen har tydligen förstorat bloggarna så nu hänger inte min header med alls i svängarna.. Hmm.. måste göra en ny, vad roligt... Haha   Tjossan har fått en present och inte av sin matte! Den väldigt fina presenten har hon fått av Kickens m...

Åååh, suget efter att ställa ut Tjossan växer mer och mer ju oftare jag tittar på hennes tjusiga mamma, pappa och syskon. Jag vill komma igång ordentligt med utställningsträningen, det har inte varit det största fokuset sen ett tag tillbaka. Efter på...

Ja, rubriken säger det mesta. Tjossan blev tio månader idag, tio månader. Tvåsiffrigt. Oj, vad gammalt det känns, eller, gammalt. Nej, inte gammalt, men, vad länge jag har haft henne. Jag har inte tänkt att göra någon slags redogörelse för hur hon är...